Min dag

Igår var bäst

Nu har jag fått sova lite och känner mig redo för en ny dag men först vill jag berätta om gårdagen. Vid halv sju kom Tom och hämtade mig med en Uber. En Uber är i princip som en taxi, förutom att det är mycket billigare. Vem som helst kan bli en Uber-driver, så länge som din bil uppfyller de kraven som krävs av företaget. Det är helt enkelt vanliga människor som fungerar som chafförer. Man går in på en app, appen tar sedan reda på din location och skickar den till närmaste driver. På sin höjd får man vänta max 5 min innan någon dyker upp. Hela tanken med Uber är att man ska bli skjutsad från dörr till dörr. Det ska med andra ord vara säkert att ta sig hem. Igår kväll, när jag skulle åka hem sa jag till chauffören att han fick stanna några meter innan mitt hus men icke. Istället körde han mig enda fram till dörren och inte nog med det. Han väntade till och med tills jag hade kommit in ordentligt. Vilka fina människor det finns därute trots allt. Jag vet att jag brukar vara bitter på mänskligheten men när dessa saker inträffar blir jag alltid glatt överraskad :D 

När vi kom fram till pieren där eventet skulle vara blev vi fotograferade och fick varsitt glas champagne i handen. Ganska snart mötte jag Katie och en hel del andra tjejer jag har lärt känna under mina dagar här. De alla spelar i olika klubblag men den gemensamma nämnaren är Victorian Seals, aka laget som spelar nationellt. Efter ytterligare två glas champagne och en hel del mingel fick vi vår förrätt. Katie introducerade mig för hela eliten. Det visade sig nämligen att hennes far är president of Victorian Seals :O coolt minst sagt! All mat var utsökt. Jag blev placerad vid ett tjejbord med alla yngre tjejer från Seals vilket var askul. Alla var så himla trevliga och frågade en massor. Jag lärde känna en hel del personer och det känns superbra inför kommande år här. Jag fick även träffa en domare och han sa lite skämtsamt att jag skulle vara snäll mot honom om han någonsin dömde min match :P kanske såg han på mig att jag har en tendens att inte komma bra överens med domare? 

Det enda jobbiga var väl att en Coach från esedon kom fram till mig och frågade varför jag inte spelade med dem och jag var liiite för happy för att kunna resonera klart. Men Alex räddade mig ur situationen vilket var bäst. Hennes pappa är också Coach för esedon men han är lite mer chillax. Jag överväger att stanna här ytterligare ett år och då ska jag spela för esedon i states. Det har jag lovat Alex och det ska jag banne mig hålla. Annars var alla hur trevliga som helst och jag fick en liten crush på lagkapten från Seals herrlag. Han var väldigt cute och superrolig. Denna kväll var en av de bättre på länge. Och vem visste att vattenpolospelare kan festa så hårt? Det var något band som spelade där. Typ Playboy någonting. Tydligen är de kände i Melbourne men jag hängde på dem andra. Det absolut bästa var när de tillägnade en ABBA sång till mig. "This is for you Sweden". Då dog jag. FASEN VAD LIVET HÄR ÄR FESTLIGT! Jag vill aldrig åka hem 

Dejten eller vad man säger med Tom var rolig. Han är en riktig gentleman. Ni vet, viker servetten och lägger i knäet, drar stolen åt en osv. En detalj som vi båda skrattade åt var att ingen av oss visste vilka bestick vi skulle använda först. Så när vi satt i Ubern på väg dit övade vi och bestämde att vi skulle göra taktiksnack innan nästa rätt kom in. Folk vid mitt bord tyckte vi var lite efterblivna men det var SÅ kul :P Tom äger och jag ser verkligen fram emot att spendera mer tid med honom.