Packelipack
Dagen till ära är jag enormt bakis??? Mitt huvud värker trots att jag har sovit fram tills 13:00... Antagligen är det kroppens sätt att reagera på en vecka av rätt så mycket alkohol trots allt. Nu har jag precis klivit ut ur duschen och sitter i mitt rum som inte längre liknar ett rum. Allting är nerpackat i flyttkartonger och det känns tomt, nästan lika tom som jag känner mig för tillfället. Inga känslor what so ever, det känns som att jag lika gärna kan stirra rakt in i väggen, så uttrycksfull känner jag mig. Det var nämligen som så att min farmor och farfar överraskade mig genom att dyka upp här. Jag hade förväntat mig att vi skulle träffas imorgon men så blev det icke(eventuellt att jag ta bilen ner imorrn för att käka lunch hos dem). Jag fick en födelsedagspresent av dem. Det är nämligen som så att jag fyller 20 jordsnurr medan jag befinner mig på andra sidan jorden. Därför ville de passa på att ge mig en present face to face med förvarningen om att den ska öppnas på min födeldag. Hehe vi får se hur lång tid det går innan mina kliande fingrar får deras vilja igenom...
Det var mycket trevligt att träffa dem. Min farmor och farfar är de närmaste jag har, med undantag från familjen<3 Det finns inga andra människor som betyder så pass mycket för mig. Därför är det jobbigt att vara utan dem i många månader men det ska gå bra har jag bestämt.
Nu ska jag packa min väska. Eller snarare sortera bort massor skit. Tyvärr får allting inte plats och av den anledningen ska jag enbart ta med mig mina favoritgrejer. Min faster ska även att det är bra att packa lätt, därför ska jag se till att mitt handbagage är i princip tomt.
